Gräsöbåten
GRÄSÖ SKÖTBÅTSFÖRENING 1998-02-14 |
|
Utredning avseende val av båttyp |
|
BAKGRUND Kommittèn tillsattes av föreningen för att medverka till byggande av en typisk Gräsöbåt, vilken skulle vara representativ för de allmogebåtar som av gammalt användes på orten för bl a skötfiske. Kommittèn består av Göte Andersson, Ditte Werner, Kalle Karlsson och undertecknad Östen Andersson. |
|
|
| DISKUSSION Av underlaget synes framgå att den vanligaste båttypen i slutet av 1800-talet på den norra delen av ön (Norrboda, Söderboda och Kallboda) torde vara av den typ som byggdes av Jan Ersson. Båten från Skrevjaviken (bil 1) och den från Kallboda (bil5) uppvisar stora likheter. Fotona över akterpartierna är nästan identiska och övriga foton och uppmätningsritningarna påminner om varandra. Till och med håarna har liknande utformning. Båten från Stora Risten, som visserligen är byggd av Lars Jansson, Kallboda, uppvisar en större likhet med Singöbåtarna, i detta fall den från Skållholmen (bil 7) Noteras kan att de båda har starkt sluttande förstävar och att de är byggda på T-kjöl och inte såsom många nuvarande Singöbåtar på bräda. Detaljerna såsom håar m.m. på båten från Stora Risten påminner om de från Kallboda-båten. Möjligen är det så att båtarna på Gräsö såg lite olika ut beroende på om de kom från Norra ändan eller Södra ändan av Gräsö. Någon renodlad typ fanns förmodligen inte utan utformning och detaljer blandades från fall till fall. Möjligen kan de individuella utseendena bero på att en båtbyggare inte fick så många beställningar att det hann utpräglas någon typisk båt för ett större område. Det synes också vara så att intilliggande områden har påverkat båttyperna. Båtarna från Fågelsundet tycks påminna om båtarna från Norrboda, medan båtarna från Stora Risten påminner om de från Singö. För övrigt finns udda båttyper såsom de från Söderboda, Norrboda och en typ från Strand. Den från Strand anges vara byggd av en finne vid namn Krokvik och en från Söderboda byggdes av finnen Höjer, som sedermera flyttade till Amerika. En intressant båttyp finns dock upmätt (bil 3) 1950 i Söderboda. Båten har ett avvikande utseende från övriga båtar, på så sätt att kjölen är byggd på (fyrkant-) stock, är lånsträckt och påminner om en ”Långbåt”. |
|
|
|
UNDERLAG
Underlaget för val av båttyp har huvudsakligen hämtats från arkivet på NordiskaMusèet och de handlingar som där härör från Kustundersökningar, Fiskeriexpedi-tionen 1928. Följande dokument har varit av intresse. |
| (1)Skötbåt från Norrboda upplagd i Skrevjaviken tillhörig Mats Mattson och byggd av Jan Ersson som byggde sin sista båt 1884. (Se bilaga 1 innehållande foton och uppmätt ritning). |
| För att zooma in bilderna nedan, Håll in ctrl och + |
| Bilder från Nordiska muséet. Uppland, Gräsö, Norrboda, Skrevjaviken. 430GK 430GN   |
|
|
| (2)Skötbåt från Norrboda. Närmare information saknas. (Se ritning bilaga 2). |
 |
 |
| (3)Skötbåt från Söderboda. Uppmätt 1950 av I. Cirulis. (Se ritning bilaga 3). |
 |
| (4)Skötbåt från Söderboda tillhörig Erik Eriksson och byggd 1892 av finnen Höjer. (Se ritning bilaga 4). |
 |
| (5)Skötbåt från Kallboda, benämnd Gräsö-båt. (Se bilaga 5 innehållande foton och uppmätt ritning) |
| Bilder från Nordiska muséet. Uppland, Gräsö, Kallboda. 430GÄ 430GÖ    |
| (6)Skötbåt från Stora Risten, byggd av Lars Jansson, Kallboda 1884. (Se ritning bilaga 6)  |
| (7)Övriga skötbåtar från intilliggande områden såsom Singö och Fågelsundet. (Se ritningar bilaga 7)  |
|
(8)Båtritning upprättad av Skeppsholmens Folkhögskola |
 |
|
|
| FÖRSLAG Kontakt har inletts med Skeppsholmens folkhögskola som lovat bygga en båt enligt den typ som vi kommer överens om. Med dem kan vi dikutera olika svårigheter vid byggandet av resp båttyp. Det kan vara så att viss utformning blir svår att utföra. Sådana synpunkter bör vägas in vid val av båttyp. Förutom byggnadstekniska synpunkter bör det kulturella värdet prioriteras. Båten kommer att byggas för skötbåtsföreningens medel, men avsikten är att om föreningen upphör, så skall båten skänkas till hembygdsföreningen. Båten bör alltså vara en Gräsöbåt som kan skriva historia. Ser man till det kulturella underlaget borde förslag till båttyp kunna prioriteras enligt följande. I första hand bör båten utformas såsom de som påträffats i Skrevjaviken, Norrboda och vid Kallboda. Båtlängden anpassas till den som synes lämplig ur skötbåts- och postroddssynpunkt, och ges så tunna bord som möjligt (efter diskussion med båtbyggarna). Spanten bör helst vara växta. I andra hand väljs en friare båt där båttypen kan bli en ”mix” mellan de dokumenterade båttyperna och kanske påminna om den båtmodell som Göte Andersson på uppdrag av Örskärskommittèn byggde för Gräsö kyrka. I tredje hand väljs en extrem långbåt enligt typ Söderboda (bil 3). Båten inriktas på att vara en ”snabbroddare”, och får utformas med större hänsyn till detta och båtbyggarsynpunkter än huvudförslaget där intresset ligger på det kulturella. Nackdelen med denna båttyp är. avsaknad av kjöl, vilket ger stor avdrift vid segling. Sutligt val sker först efter det att kontakter tagits med båtbyggarna och efter det att medlemmarna lämnat sina synpunkter på kommande årsmöte. |
|
|
| GRÄSÖBÅTEN Beslut av båttyp~ Lärarna på Skeppsholmens Folkhögskola upprättade ritning över lämplig Gräsöbåt. Som underlag hade de bilagorna enligt utredningen. Ritningen (enligt bilaga 8) presenterades för kommittén och föreningen, som inte hade någon erinran. (I efterhand konstaterades att båten fick höga fribord och blev något rank. Detta torde bero på att båtmåtten hade förstorats upp från föreläggen, som var något mindre båtar. Härigenom ökade också fribordshöjden). Seglen ritades också på Folkhögskolan, vars elever sedan byggde båten och sydde seglen. Eleverna som byggde båten var Peter Nordin och Ida Gunnarsson. Rektor Göran Hernlund. Båten blev 6,4 meter lång, 2,0 meter bred, med två master med sprisegel. Bordtjockleken ca 13 mm och spanten naturväxta. Båtbygget bekostades av Gräsö Skötbåtsförening och blev klar våren 1999. Östen Andersson. |